Kolesterol

Kolesterol Àr det bra eller inte? Hur farligt Àr det? Hur viktigt Àr det?

Vad kan man göra med kosten? Är det bra med kolesterolsĂ€nkande lĂ€kemedel som pravastatin?

HĂ€r ska vi reda ut begreppen.

Vad Àr kolesterol?

Kolesterol Àr ett sorts fett som finns i kroppen, eller en lipid som det ocksÄ kallas. En byggsten i din kropp, och i dina celler.

kolesterol_C27H46O

Man brukar prata om olika sorter:

  • HDL-kolesterol, som ocksĂ„ kallas det goda eller nyttiga kolesterolet för att det har en skyddande effekt.
  • LDL-kolesterol, som kallas det onda eller skadliga kolesterolet
  • SĂ„ finns det ocksĂ„ triglycerider, som ocksĂ„ Ă€r en lipid eller ett fett. Det anses ocksĂ„ vara skadligt.

kolesterol_HDL

Historiskt finns det en viss syn pĂ„ kolesterol. Den gĂ„r ut pĂ„ att ”fet kost höjer kolesterolet” och ”högt kolesterolvĂ€rde ger hjĂ€rt- kĂ€rlsjukdom” .

Detta har börjat ifrÄgasÀttas mer och mer idag.

Höga kolesterolvÀrden kanske inte Àr farliga. Den fettsnÄla dieten kanske inte Àr nyttig, utan kan kanske accelerera problemen.

LĂ€s mer om senaste kolesterolforskningen.

KolesterolvÀrden

NÀr man pratar om högt kolesterolvÀrde sÄ pratar man oftast om totalkolesterolet, LDL + HDL. Tidigare fanns det rekommendationer att totalkolesterolet skulle vara högst 5,0 mmol/l.

Detta har senare visat sig felaktigt. Det Àr för att kolesterolvÀrdet mycket vÀl kan vara 5 hos helt friska personer. Den stora majoriteten av befolkningen har totalkolesterolvÀrden i intervallet 5-8 mmol/l, och de allra flesta av dem har ingen ökad risk för hjÀrt-kÀrlsjukdom. [ref. LÀkartidningen]

Man kan ocksÄ titta pÄ kolesterolvÀrdena var för sig. LDL vill man hÄlla lÄgt, högst 3,0 mmol/l, medan HDL vill man hÄlla högt, minst 1,0 mmol/l.

Idag tittar man ocksÄ pÄ balansen av kolesterolvÀrdena i kroppen. DÄ mÀter man totalkolesterol genom HDL-kolesterol, alltsÄ (LDL + HDL)/HDL. HÀr kan man se att ha totalkolesterol pÄ 8,0 och HDL pÄ 2,0 ge kvoten 4,0. Detta har visat sig vara bÀttre Àn att ha totalkolesterol pÄ 5,0 och HDL pÄ 1,0 vilket ger kvoten 5,0.

Den skyddande effekten av HDL Àr alltsÄ mycket viktig. Ett högt kolesterolvÀrde kan innebÀra en ökad risk för hjÀrtsjukdom rent statistiskt, men det beror pÄ. Hög nivÄ av HDL innebÀr tvÀrtom en mycket mindre risk för hjÀrt-kÀrlsjukdom.

Att sÀnka sina kolesterolvÀrden kanske inte alls Àr svaret för att minska risken för hjÀrt-kÀrlsjukdom.

DÀrför ifrÄgasÀtts nyttan med att Àta kolesterolsÀnkande lÀkemedel som t.ex. pravastatin. SÀrskilt som man menar att risken för biverkningar har underskattats.

”De kolesterolsĂ€nkande statinerna minskar risken för att dö av hjĂ€rtinfarkt, men endast för mĂ€n som haft en infarkt tidigare och effekten Ă€r beskedlig. Sannolikheten för att en manlig sextioĂ„rig infarktpatient Ă€r vid liv om fem Ă„r Ă€r ungefĂ€r 90 procent och om han tar en statintablett dagligen ökar den till 92 procent.

Vad de flesta inte vet Ă€r att inget statin­experiment har lyckats förlĂ€nga livet för kvinnor eller för friska mĂ€nniskor.” [ref. DN]

Kroppen producerar sjÀlv kolesterol

En del kolesterol fÄr man i sig via födan, men det mesta kolesterolet bildas i kroppen. Kroppen producerar 3-5 gÄnger mer av det Àn vad man Àter.

Kolesterolet produceras i cellerna och i levern.

Sedan anvÀnder kroppen kolesterolet i olika processer.

Det livsviktiga kolesterolet

Kolesterolet Àr en komponent i cellens yttre skal, det s.k. cellmembranet, som skyddar cellen. Och det finns ocksÄ inuti cellerna.

Kolesterol finns i hela kroppen och sÀrskilt i hjÀrnan, i levern och i ryggmÀrgen.

Kolesterol anvÀnds nÀr kroppen ska producera olika hormoner i kroppen. Hormoner som kortisol och aldosteron frÄn binjurarna och könshormonerna progesteron, östrogen och testosteron.

Det anvÀnds ocksÄ nÀr kroppen ska producera D-vitamin.

Hur kan man pÄverka sina kolesterolnivÄer bÀst?

Eftersom kroppen sjÀlv producerar kolesterol sÄ Àr det svÄrt att sÀnka det med kosten.

DÀremot kan man pÄverka HDL och LDL med kosten.

HDL kan man öka genom att Àta naturligt fett, som t.ex. mÀttat fett, och genom trÀning. HDL sÀnks genom stora mÀngder snabba kolhydrater.

LDL Àr lite klurigare. Det Àr för att det finns olika LDL-partiklar. Detta har man sett genom nyare forskning.

Det finns stora LDL-partiklar och det finns smÄ.  De större LDL-partiklarna verkar inte vara farliga, medan de mindre och tÀtare Àr de som Àr farliga. Det Àr de som hÀrsknar (oxiderar) och kan fastna i skadad kÀrlvÀgg. DÄ kan de bidra i processen som ger hjÀrt-kÀrlsjukdom (vilket beror pÄ andra faktorer ocksÄ).

hjart_och_karlsjukdomar

NÀr man mÀter LDL i blodet sÄ Àr det frÀmst de stora LDL-partiklarna som pÄverkar vÀrdet.

De stora LDL-partiklarna ökar med mÀttat fett i kosten, medan de smÄ farliga LDL-partiklarna ökar av kolhydrater. Antioxidanter sÀnker LDL-kolesterolet, och minskar risken för att det oxiderar (hÀrsknar)

Det Àr det som man sett nÀr man mÀtt kolesterolvÀrde, att fet kost ger högt kolesterolvÀrde. Men det Àr inte det farliga kolesterolet man har mÀtt dÄ. De smÄ LDL-partiklarna har inte riktigt slagit igenom i testerna.

LDL-vÀrdet ger en viss indikation, men sÀger inte allt.

DÀrför Àr det alltsÄ inte fet kost du ska undvika för att minska risken för hjÀrt-kÀrlsjukdom utan kolhydrater.

Kan man Àta fett och kolesterol?

Ja, fet mat har en skyddande effekt i din kropp (ökar HDL). Det Àr naturligt fett, som t.ex. fett frÄn kött, fett frÄn fisk och fett frÄn nötter och oliver (olivolja) som menas.  DÀremot transfetter och hÀrdat fett ska alltid undvikas.

Mycket kolhydrater ökar de smĂ„ farliga LDL-partiklarna som kan bidra i processen som ger hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdom. Ät alltsĂ„ mindre kolhydrater.

Äggula Ă€r det livsmedel som Ă€r mest kolesterolrikt. Kolesterol bildas som nĂ€mnts sjĂ€lv av kroppen, sĂ„ Ă€ter du mycket kolesterol bildas mindre, och Ă€ter du lite bildas mer. AlltsĂ„ kan du lugnt Ă€ta Ă€gg.

Kolesterol i blodet

Kolesterol transporteras runt i kroppen via blodbanan med hjĂ€lp av s.k. lipoproteiner. Det Ă€r för att det inte Ă€r vattenlösligt, sĂ„ dĂ„ ”bĂ€r” lipoproteinerna med sig kolesterolet i blodet.

blodlipider_triplycerider_kolesterol_fosfolipider

NÀr man mÀter kolesterolnivÄer i blodet Àr det egentligen nivÄerna av dessa lipoproteiner som man mÀter.

Kolesterol och triglycerider transporteras frÄn tarmarnas slemhinnor till levern. Det Àr kolesterolet som utvunnits ur maten och det som utsöndrats i gallan.

FrÄn levern transporteras kolesterol och triglycerider till kroppens celler med hjÀlp av LDL-partiklar. Och omvÀnt transporteras kolesterol frÄn kroppens vÀvnader till levern med hjÀlp av HDL-partiklar.